MissJackson

Igår var jag ju med Emma, Arnela och Karolin vi hade jätte kul. Vid 5 gick jag ner till Affären för att möta dom. Dom visste inte vägen hem till mig, dom hade ju aldrig varit där. Så jag sa till dom att jag kunde stå vid affären och vinka. Det var svin kallt. Jag var där nere klockan 5 och fick stå ute och frysa fötterna av mig. Efter en halvtimme kom dom, äntligen. Det första vi gjorde var att gå in till affären och köpa allt vi skulle ha. Pasta, pastasås, godis med mera. Sen Gick vi hem till mig, vägen hem hade vi en stor diskussion om hur vi skulle göra med pengarna. Och ingen av oss kom på en lösning. Vi hade många olika teorier, men ingen funkade. Sen kom Arnela med västa smarta idé. Och när vi var färdig med det var vi hemma. Dom tyckte mitt hus var jätte fint. Jag fattar verkligen inte varför. För så fint är det inte xD. Dom blev helt kär i mitt hus. HAHA. Jag visade dom runt och sen började vi med maten. MUHAAHAHA. Ni anar inte hur kul vi hade medans vi lagade mat. Undra om vi någon gång inte kommer ha kul? När vi åt pratade vi otroligt mycket om tyst. Pappa tyckte t.o.m. att vi var psykopater. Men vadå? Bland behöver man vara det HAHA. Vi spelade också singstar. Jag brukar alltid vinna, men av någon anledning förlorade jag första rundan. Jag fattade verkligen inte varför. Sen upptäckte vi att min mik, den röda, den var sönder. INTE KONSTIGT ATT JAG FÖRLORADE?! HHAHAH. Nej men jo, Men Emma, omg, hon är skit duktig på att sjunga. Hon vann hela tiden. (men det var bara för att hon hade den braiga micen xD) Vi spelade singstar ända till det var dags för idol. Då blev jag nervös. Otroligt nervös. Min puls var uppe i 110. Helt sjukt. Men jag måste bara säga en sak. JOHAN PALM VAR SÅ SJUKT BRA. Hundratusen gånger bättre än alla de andra. När han sjung den första låten till sin bror. Jag fick hetts. Jag skakade och kunde knappt rösta. (Ja, jag vet att jag är sjuk ibland. Men jag blir konstig av idol) Andra låten var också helt sjukt bra. Underbart bra. Asså jag är helt beroende av johan.

Sen var det ju utröstning. Först Robin hänger löst. Sen Anna hänger löst. Sen Johan hänger löst. Robin hänger minst löst. Då grät jag så otroligt mycket. Jag kunde inte sluta jag var helt hysterisk. Karolin satt och tröstade mig, och emma tröstade Arnela. Men jag trodde verkligen inte att jag skulle bli så ledsen, inte innan Jihde säger att han åker ut. Men det är det att jag var nästan säker på att han skulle åka ut. Så när jag såg Johan och Anna stå där, var jag 100 % säker på att jihde skulle säga Johan. Sen säger han Anna, och jag trodde jag drömde. Men det gjorde jag inte. Johan är fortfarande kvar i idol. Jag var så lycklig. Jag och Arnela skrek rakt ut av lycka, och grät ännu mer. Fast denna gången var det inte för att johan skulle åka, utan denna gång var det av lycka över att han var kvar ännu en vecka. Men nu vet jag att han åker nästa vecka, Jag är 500 % säker. Men även om jag är så säker, vet jag om att jag kommer vara så otroligt ledsen. Dessutom nästa vecka kommer jag vara barnvakt på fredagen. Och jag kommer sitta där ensam. Och jag kommer inte ha någon att prata med sen efteråt. Och ingen som tröstar mig. Jag kommer vara så hysterisk.

Efter idol skulle dom hem. TACK FÖR EN OTROLIGT ROLIG KVÄLL.<3  Vi måste göra om det någon gång. Fast utan att kolla på idol. Och utan att någon gråter.

Tidigt nästa dag skulle vi till Skövde. Som ligger vid skara. Vi skulle på dop. Min kusin Ludwig skulle döpas. Vägen upp var sjukt jobbig, för jag var skit kissig. Och att vara kissig i flera timmar är jobbigt. Det kändes som himmelriket när vi väl stannade xD. Men jag hade Datorn med mig och lyssnade på Johan <3 Men det varade bara i 2 timmar. För sen tog batteriet slut. Men när vi väl kom fram skulle jag snabbt byta om. Att strumpbyxor kan vara så krångliga? Det tog typ 10 minuter att sätta på mig dom xD HAHAHA. Dopet var inget speciellt, det var som ett vanligt dop. Efter dopet åkte vi hem till ludwigs föräldrar. Min farbror Jens och hans flickvän Helena. Det var rätt kul där. Men precis som alla vanliga släktträffar, sitter man där och inte pratar med någon. Alla känner alla, och alla pratar med alla, men själv sitter man där och nästan spyr av tråkhet. Men Mot slutet var det lite roligare, satt med lukas och spelade poker. HAHA. Han ville att vi skulle köra klädpoker och att jag skulle förlora, men då sa jag till honom att så kul ska vi inte ha det xD. Lukas är Helenas son som är 11 tror jag. När vi sedan åkte där ifrån glömde jag Kameran, så jens ska skicka den till mig. Hoppas Kameran mår bra, och hoppas att den inte går sönder.

Vi åkte sedan till Farmor och hälsade på, sen åkte vi till Farfar, och där är jag just nu. Här är det också liten släktträff, men den är liten, och jag känner alla. Här är det roligare. När jag kom hit tog jag fram datorn direkt, och Robert, min halvfasters kille, började prata om Michael. Då blev jag glad. Det är alltid så otroligt roligt att prata om michael, och försvara michael, och berätta om honom. Man känenr sig jätte stolt. Och man känner verkligen hur stort fan man är. Jag älskar det. Även fast det inte varit mycket Michael på sistone så känner man verkligen hur mycket man tycker om honom när man väl pratar om honom. Och det är alltid kul att prata om michael med någon som inte är insatt, och som inte vet någonting om honom. Och som dessutom inte är så kritisk mot honom. Dessutom fick alla här reda på att jag har en blogg, och då var ju alla tvungen att veta vad jag heter, så nu kommer dom gå in och läsa min blogg. Pinsamt värre asså. Jag har ju skrivit massa personliga saker. Men aja, skit samma, jag har ingenting att dölja. Bara inte pappa eller Mamma läser. Det hade inte varit så bra, med tanke på att jag skriver otroligt mycket negativa saker om dom. HAHA. Men det måste man ibland. Föräldrar kan inte alltid vara bra. Föräldrar är till för att klaga på. Eller, ? HAHA

Jag är dessutom väldigt stolt över mig själv idag. Jag har drukit 3 koppar kaffe. Det blitr mer och mer för varje dag. Jag har ingen aning varför, men jag är stolt när jag gör det. Kanske pågrund av Johan. Kanske pågrund av mig själv. Eller kanske pågrund av någonting annat.

Asså egentligen. Fatta vrickad jag är egentligen. När man tänker efter xD? Det finns otroligt många saker som gör att man kan klassa mig som en psykopat. Det finns inte många normala saker med mig. Men det är kanske det som är så speciellt. Många mår otroligt dåligt av massa olika saker, många mår dåligt pågrund av att de tycker själva att de är konstiga. Att de inte är nöjda med sig själva, med den man är. Många jämför sig med andra, och tycker att jämförelse med andra, är man ful/äcklig/sjuk/konstig. Men man måste komma ihåg att det är just dom sakerna som gör att du är speciell. Det är dom sakerna som gör att du är den du är. Och det ska man vara stolt över. Ingen är perfekt, och ingen är 100% normal. För är man 100% normal. Är man inte normal. Dom sakerna som gör att du tycker att du är sjuk. Är just dom sakerna som gör dig speciell och unik. Och Det är dom sakerna som är dig. Andra kanske jämför sig själva med just dig och tänker exakt likadant. Våga tycka om dig själv. Det är viktigt. Kom ihåg det.

(Fråga mig inte varför jag skrev detta sista stycket, men jag hade lust)


Karl Johan Viktor Palm.