MissJackson

Jag är väldigt kändis galen. Mitt liv består av kändisar. De är de enda jag tänker på, och de enda som jag lever för. Och så har det alltid varit. Jag har aldrig riktigt tyckt om någon som inte är en kändis. Jag har aldrig riktigt haft samma känsla för personer jag känner. Men man kan inte riktigt kalla de personer jag tycker om för kändisar, för jag ser dom verkligen inte som "kändisar" För mig är dom något helt annat. För mig är dom lycka. För mig är dom min levnadskraft, och det känns som om jag känner dom. Allt detta borde jag ha vuxit ur nu när jag är 16, men det har jag inte, och det komemr jag nog inte heller göra. Och då komemr jag ju aldrig kunna leva vanligt. Jag komemr alltid sitta där och tänka på personer jag kanske aldrig kommer att träffa.
 Nu på senare tid har jag kommit fram till att många av dom personerna jag tycker så otroligt mycket om har gjort många saker som gör mig ledsen, arg eller besviken. Det behövs inte allt mycket för att man ska känna sig besviken på den man tycker om. Men jag har oxå kommit på att det finns en person som aldrig fått mig att må mindre bra. Romeo. Han gör mig så otrolgit glad. Han är verkligen lycka för mig. Han är underbar. Han är speciell. Och han är världens bästa unge.

Idag i skolan upptäckte jag att jag aknske inte varit så försiktig ssom jag trott. Jag har trott att jag gjort det diskret och attde inte fattat något. Men jag tror faktiskt att jag är påkommen. Jag hoppas bara inte de läst min blogg. DÅ är det synd om mig. Det är så här att jag tror att stora h vet om allt jag har sagt och skrivit om honom. och jag tror han sett att jag kolalr på honom ofta. Idag i skolan så stod vi vid våra skåp och stora h stod långt bort. Och där han stod fanns det två toaletter. Men han gick ända bort till oss och använda den toan. + att han glodde som fan på mig. Jag blev lite rädd. vet han verkligen? Hur kan han? Jag menar ju inget illa. Hoppas dom inte är sura på mig. Det är ju bara jag emma arnela och karolin som har kul. Det är ju bara vi som gillar några i skolan, och när vi ser dom så blir vi sådär jätet glada. omg. Jag tror jag ska sluta kolla på dom så mycket. och jag ska nog sluta att kolla deras bilddagböcker.

Påtal om speciella. Idag såg jag Tönten i matsalen. Det var så längesen jag såg honom, jag hade fått en känsla av att han hade färgat håret. HAHA. fråga mig inte vart jag fick det ifrån. Men han satt där med sitt orangea hår, och jag bkev jätte glad. Emma, Arnela och Karolin såg honom oxå. De visste inte vem han var innan. Emma tyckte han var söt, och Arnela oxå. Karolin såg inte så jätte mycket. Han var skit söt, som vanligt. När jag såg honom i matsalen satt han helt ensam vid en bord. Då blev jag lite sådär små ledsen och ville gå fram till honom. Men det gjorde jag inte. Vi skulle precis gå. och då när vi gick kom det fram en kille och satte sig vid hans bord. Då blev jag så glad att jag hoppade upp och ner och var glad hela dagen. Jag måste verkligen få reda på vad tönten heter.

Igår var det oxå lite små kul i matsalen. HAHA. Det finns en kille i 9an som är så sjukt lik johan. I alla fall när Johan hade svart hår. Och vi ser han väldigt sällan. Men när vi såg honom igår fick Jag och Arnela damp. Vi försökte vara lugna men det gick inte så bra. Vi satte oss så nära hans bord som möjligt. Men det var inte nära nog. Så efter ett tag så flyttade jag och arnela till ett annat bord där vi såg bättre. HAHA. fattar nu hur mycket folk glodde när vi flyttade? vi gjorde bort oss lite där. Men det var kul. Vi kallar han som är lik johan för look like Johan. Det känns nästan som om vi ser johan när vi ser honom. HAHA. Det är lite sådär små roligt.

aja, imon är det Romeos födelsedag och jag ska baka tårta. Det förtjänar han. Jag ska fira honom hela dagen. <3


Världens nu underbaraste 11 åring.
Du lyser världens upp min dag.